Hur kan vi utveckla Spannarboda?

Av | 2 mars, 2020

Ikväll, den 2 mars, var jag på ett seminarium i Ramsberg på temat: Bygga by – föreningslivet som kraft för lokal utveckling. De frågorna som diskuterades var: vad är viktigt för en levande by? Hur skapar vi bra förutsättningar? Hur tänker vi om relationen mellan centrum och periferi? Hur samarbetar vi?

Seminariet anordnades av Kulturreservatets Folkhögskola och Lindesbergs Kommun och hölls i Ramsbergs bygdegård.

Det var 50 deltagare på seminariet, människor som på olika sätt är aktiva i bygden och föreningslivet ifrån Lindesbergs, Noras, Hällefors, Ljusnarsbergs och Skinnskattebergs kommuner.

50 deltagare kanske inte ter sig som så mycket. Men det skulle motsvara 12% av Riddarhyttan. Om vi överför den siffran till exempelvis Stockholm så skulle det innebära 180 000 deltagare. Det tycker jag är ett ganska bra deltagarantal, inledde Anders Olsson från Kulturreservatets Folkhögskola.

I det första blocket presenterade Michael Gustavsson, forskare vid Uppsala universitet och rektor på Kulturreservats Folkhögskola sin intressanta forskning kring glesbygdsproblematik och hur mycket av glesbygdens problem definieras utifrån stadens förutsättningar. Tankefiguren är ”Centrum vs Periferin” och hur glesbygden målas upp som utsatt och behöver hjälp, stöd.

Vi väljer själva om vi vill vara insatta eller utsatta. Vi behöver se vår bygd som en resurs, med de värden, människor och kunskaper som finns här. Och lära oss att samarbeta på nya sätt för att utvecklas.

Daniel Fagerlund från Lindesbergs kommun presenterade kommunens arbete med servicepunkter och hur det är en plattform för att utveckla samarbetet mellan kommunen och byn, samt hur servicepunkten också ger ekonomiska förutsättningar, i form av bidrag.

Det sista passet hölls av Tore Carlsson från Järnboås bygdegårdsförening. Järnboås har med bygdegårdsföreningen som utgångspunkt vänt bygden från avveckling till utveckling. Starten kom i och med att skolan i Järnboås hotades av nedläggning. Idag har Järnboås en inflyttning, till och med bostadsbrist, en byamack och en affär.

Efter varje presentation var det intressanta diskussioner med publiken. Det ställdes frågor till föredragshållarna och presenterades erfarenheter och idéer.

Jag tog med mig många tankar och funderingar för hur vi skulle kunna utveckla vår Spannarbodabygd. Mycket handlar om att hitta nya samarbetsformer och inkludera människor med tankar, idéer och drivkrafter. Och att mötas. Men den viktigaste lärdomen är att det hela börjar med oss själva: att vi kan forma vår egen framtid.

Till sist – ett stort tack till Anders Olsson i Riddarhyttan som har gjort detta möjligt med sitt engagemang, envishet och sin klokskap. Jag är övertygad om att det här kommer att ge ringar på vattnet.

Björn Tångeberg

Dela sidan på sociala media

Lämna ett svar